Jag har en tröja på mig som luktar och är nostalgi. En annan tid, en annan plats, andra känslor, en till människa och andra möten. Det är häftigt vad en otvättad (men ren) tröja kan göra för minnena. Drömmer mig bort till skogen också, om drygt två veckor kan jag gå på den stigen. Det är häftigt vad framtiden kan göra för nutiden.

Torsdagen den 24:e september. Antingen så blir det världens bästa dag eller den dag som borde förpassas till kategorin "mindre brukbara" och således aldrig mer nämnas eller minnas. Men man vet ju aldrig hur dagen blir innan den är slut, så den har tolv timmar på fem minuter på sig att visa vad den går för. Mitt naiva jag tycker att den ska föra med sig något bra.

Tjillevippen för fan