I en artikel i Aftonbladet idag skriver de att kvinnor gråter mellan två och fem gånger i månaden. I wish! Jag vet inte varför men jag gråter inte alls lika mycket längre. För ett tag sedan hade det gått nästan ett år? Och det är inte det att jag inte är ledsen, för det kan jag vara, men jag lipar inte som den treåring som jag borde göra.


Varför vill jag gråta då? Det är skönt, man somnar bra och det man varit ledsen för släpper ganska ofta fortare. Man får rensa litegrann och lite saltvatten har ingen dött av. Nej men, hellre vara ledsen och få utlopp för det är att bara vara ledsen?


Så bäst av allt vore om jag kunde gråta på beställning, för då skulle man kunna göra det emellanåt bara för att, vare sig det behövs eller inte alltså (till filmer t ex!). Jag vill dessutom poängtera följande - jag vill ju självklart inte vara ledsen och det är inte ofta jag är det. Men jag vet att jag har blivit snudd på frustrerad när jag väl varit det att jag inte kunnat grina när det kom så automatiskt förut. Nu lipar jag snarare när jag är förbannad - och det är inte ofta det heller.


Och jo, jag är medveten om att detta nog är top notch av alla i-landsproblem.

Jag är inte alls insatt i någonting alls. Men så sent som i förra veckan så pratade Sverker i Plus om vikten av att ha ett bra cykellås, och speciellt i Umeå där det var mer en regel än ett undantag att cykeln blev stulen. Men så kommer höjdarna och flyttar på cyklarna och därmed klipper upp låsen (artikeln kommer från VK).


Jag undrar bara hur man på ett bra sätt lägger fram för försäkringsbolaget vid en eventuellt stöld att man inte hade hunnit skaffa något nytt lås due to att EU-toppmötet skulle äga rum och cyklarna var i vägen? Fast det spelar kanske ingen roll, de har säkert viktigare saker att diskutera än försäkringar och cyklar.


Det är skillnad på folk och folk, man lär sig det varje dag i nya tappningar.