Ibland så vaknar man av sig själv, innan väckaren ringer. Man vaknar lite långsammare och är lite i dvala samtidigt som man tror att man är vaken och sedan så blir man mer och mer medveten. Så var det i morse, och när jag vaknade så att jag visste vem jag var blev jag bara asglad. Allt var så mjuk, täcket var perfekt, kudden en dröm, det var varken kallt eller varmt och jag visste att klockan inte var mycket. Så jag mer som bara låg och mös i världens bästa säng. Så borde alla mornar vara.


I alla fall, klockan var 06:10 och jag somnade inte om sedan dess. Först bara var jag och sedan låg jag en halvtimma på spikmattan medan jag lyssnade på Coldplay. Sedan plitade jag ner lite text om nattens skumma drömmar som innebar ett möte med Warden Glynn (Oz) och nu sitter jag här och dricker morgonkaffe.


Det roligaste är att med mina jobbtider så kommer jag inte ihåg sist jag var vaken den här tiden på dygnet, och allra minst när jag vaknade av mig själv. Måste ha varit för två somrar sedan när jag jobbade på Maskrosen. Men det gör ingenting vet ni vad, jag ska bara låtsas om att jag inte vet om att jag har lite huvudvärk som förövrigt inte ens är i närheten av störande eller farlig. Så ska jag hinna med en massa bra grejer och jobba på senare idag. Möjligt att jag är lite trött efter lunch och framåt kvällen, men finns det kaffe finns det hopp.


Så, godmorgon på er!