Tänk er ett berg (stor kulle? Vet inte vad den korrekta benämningen är i Skottland) en morgon i just nämnda land. Högst upp på berget är det en liten prick och kollar man närmare så är det jag och om man lyssnar riktigt noga så hör man att jag vrålar; FREEDOOOM! Vad händer?


Nej, de drar inte ut mina tarmar. Min fru (man?) smyger inte omkring i publiken. Nej, jag är frisk! Eureka! Jag ska gå på jobbet idag! Jag får nästan nio helt underbara timmar fylld med människor och jag slipper ligga ner en enda sekund. Win-win-win-win!


Ja, jag är någotsånär less på att vara sjuk. Såatteh, det blir grymt! Mår dock lite halvkonstigt med magen fortfarande, men eftersom det inte har hänt något så tror jag inte att det är någon form av magsjuka och ingenting så att jag smittar.


Tappity tap! (Jag ska förresten illustrera just nämnda avskedsfras idag. Så ska ni få se varför jag gillar den!)